Ibland kan jag närmast kräkas på alla de där klämkäcka uppmaningarna som svämmar över i mitt Facebookflöde. Det är uppmaningar om att carpa och mindfulla och vara tacksam. Det är inte hur man har det utan hur man tar det … Bryt ihop och kom igen.
I Jörgen Hjerdts debutroman Befriad handlar det inte precis om en underhållande facebookvariant av sammanbrott som jag möter. Tvärtom så är det här en bok som jag läser med en klump i halsen och det går inte att värja sig. Jag läste i ett svep tills boken tog slut och hela tiden hoppades jag att Matti skulle hitta någons slags väg framåt, någon slags väg som inte handlade om flykt utan om försoning.
Matti är mannen som en dag lämnar sina tvillingpojkar på fritids, letar upp sin bil och sätter sig och kör. När frun ringer på mobilen kastar han den ut genom fönstret. Han kör mot Värmlands skogar, mot sommarhuset som varit släktens nav under hans uppväxt. Trött på att förställa sig, trött på att försöka spela lyckad och vanlig. Någonstans känner han att det är i barndomen och uppväxtens miljö som han ska sluta sitt liv, han vill inte skicka generationer av mörka tankar vidare till sina söner. Ensam i den lilla stugan inne i den värmländska skogen blir det omöjligt att undvika allt det där som river och sliter. Matti är 38 år, lika gammal som hans far var när han lämnade familjen och nu är det frågan om Mattis liv ska bli längre än hans fars blev? Känslan av skuld över faderns självmord, känslan av övergivenhet, otillräcknelighet och ren desperation blandas med ett försök att samla samman minnen och börja sortera upp dem så smått. Han både vill och inte vill bli befriad från livet.
För mig var den här romanen en omtumlande och ganska jobbig läsning. Att bege sig ut på en resa tillbaka till barndomens trakter och att försöka se vad som verkligen satt spår in i vuxenlivet kräver mod och beslutsamhet. Att undersöka varifrån värderingar om sig själv och andra rotar och att våga konfrontera det är sannerligen inte lätt. Jörgen Hjerdt tar mig med på en resa genom Mattis liv och beskriver livskrisen på ett sätt som berör och känns ända in i hjärtat. Vandrandet i barndomens miljöer och naturens hot och helande kraft är delar av romanen som jag tycker mycket om, hur barndomsrelationen mellan Matti och hans pappa beskrivs är annat som jag fastnar vid. Och så det som inte går att värja sig från – den psykologiskt utmattande beskrivningen av ett totalt sammanbrott.
Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige idag och psykisk sjukdom orsakar så mycket smärta. Att skriva om det, att undersöka det och diskutera det på alla nivåer är säkert en bra början mot att lyfta upp ämnet från ”sopaundermattan och gömmaundan”. Om några av de där FB-statusarna som cirkulerar kan få fart på samtalet kring hur människor mår egentligen och inte bara skapa en glättig yta så är de bra. Annars kan de kvitta. Låt oss prata om det som är viktigt. Det gör Jörgen Hjerdt i sin roman Befriad.
[quote style=”boxed”]Mitt boktips till kulturkollos läsare är Janne Bergquists Autonomisk Manual som är en bra kraftkälla såhär års eller varför inte Tove Folkessons Kalmars Jägarinnor.
Båda är subversiva och uppiggande, fast på lite olika vis. Bästa hälsningar/ Jörgen Hjerdt[/quote]
[box type=”tick” icon=”none”]Titel: Befriad
Författare: Jörgen Hjerdt
Förlag: Weyler Förlag
Utgivningsår: 2015[/box]