Utmaning antagen: jag har läst en svensk deckare!

Kulturkollos utmaning för året är att läsa utanför normen, testa nytt och bryta läsmönster. Jag är först ut med en sådan läsning här på bloggen. Min utmaning var att läsa en svensk deckare, något jag sällan gör. Gänget valde ut en lämplig åt mig och valet föll på Anna Lihammers Medan mörkret faller.

Jag förstår varför det blev just den här boken – den är historisk, den utspelar sig i en akademisk miljö och båda de kriterierna gör det till en perfekt bok för mig.

Medan mörkret faller berättar naturligtvis en gåta, en högt uppsatt läkare mördas (på det värsta sätt jag någonsin läst, det tycker jag att Kollogänget borde ha varnat mig för 😉 ), kommissarie Carl Hell och polissyster Maria Gustavsson försöker reda i härvan av liktransporter, kroppar och sparade kranier*. Året är 1934 och nazismens skugga faller mörk över Sverige, särskilt letar den sig in i de akademiska och anatomiskt intresserade kretsarna. Medan mörkret faller visar och diskuterar rasbiologi, tvångssteriliseringsdebatt och mänsklig besatthet. Det är en skildring av ett Sverige vi väldigt gärna vill förtränga men som verkligen behöver diskuteras. Och dessutom är det en väldigt bra bok, en bladvändarspännande deckare där jag till slut hejar på mördaren så som jag aldrig gjort tidigare. Det är uppfriskande, och möjligen något alarmerande…

En sak som jag insett när jag läst Medan mörkret faller är att jag nu vet varför jag har så svårt med nutida svenska deckare. Det handlar om trovärdigheten, och kanske (min) fantasiförmåga. När jag läser en deckare som utspelar sig i ett samhälle som är mitt och i en tid som är min så börjar jag ställa krav på trovärdighet. Det kan handla om polisarbetet, hur jag tror att det fungerar och inte, det kan handla om orimligheten i att så sjukt många dör på en liten ort utan att det är någon större grej i bokvärlden. Jag har helt enkelt svårt att släppa taget om verkligheten när jag läser. Jag behöver resa i tid eller rum för att kunna koppla loss. Det är därför Tana Frenchs böcker och Ruth Galloway passar så bra in i min läsning, det är därför jag är så svag för Maria Lang. Och det är därför Anna Lihammer passar mig så bra. Det är till och med så pass bra att jag numera ser fram emot fortsättningen som kommer under våren.

* Just sparade kranier, mätningen av dem och diskussionen om vad de betydde och betyder idag är för övrigt ämne för en omfattande rapportering i Dagens nyheter just nu. Senaste inlägget i den debatten publiceras så sent som idag. 

Har du läst något utanför ditt normala läsmönster på sistone?

[box type=”tick” icon=”none”]Titel: Medan mörkret faller
Författare: Anna Lihammer
Förlag: Historiska media
Utgivningsår: 2014[/box]