Vi har pratat om Patrick Modianos roman Dora Bruder

[quote] ”Kanske var det en av dessa milda och soliga vintersöndagar då man får en känsla av ferie och evighet – den förrädiska känslan av att tidens gång är upphävd och att man bara behöver smita ut genom denna springa för att undkomma skruvstädet som dras åt omkring en.” [/quote]

De senaste veckorna har vi pratat om Patrick Modianos roman Dora Bruder på Kulturkollo läser. Vi var ganska eniga om att det fanns mycket i språket som var vackert men också distanserat och oengagerande. Vid flera tillfällen så såg vi händelser i boken som skulle kunnat lyfta berättelsen och så passerade de bara förbi, lite långsamt och tråkigt mitt i allt det vackra.

Inledningen med en efterlysning fattar tag i oss som läser men kanske, kanske skulle Modianos roman göra sig bättre som novellsamling? Dora Bruders öde och den historiska händelsen Vél d’Hiver uppmanar oss som läser till att reflektera över hur historiens vingslag fortplantar sig in i nutiden. En bok som gör att man blir nyfiken på historiska händelser är alltid värdefull för samtiden och för den som är lagd åt noggranna hållet så finns det en uppgift ledig: Rita kartan över romanen. Jag skrev på FB:

”Med en enastående topografisk precision tar sig Modiano an sökandet efter Dora. Berättarens rädsla för att komma vilse, att navigera fel hålls i schach genom kartor. Genom hela texten finns spänningen mellan de exakta platsanvisningarna, de exakta beskrivningarna över handlingar och den diffusa omöjliga gåtan, ovissheten. Vilka var Bruders? Vem är berättaren? Vad driver honom?” och jag erkänner att jag inte riktigt fått svar på min fråga. Vad driver berättaren?

Svenska akademins motivering till priset lyder: ”För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld” och visst passar de orden in på Dora Bruder. Vill man läsa Patrick Modianos nobelföreläsning så hittas den här. Lyssna också på Sverige Radios porträtt – Skymningsmästaren.

Tyvärr blev det en lite konstig bokcirkel den här gången, boken var helt enkelt för svår att få tag i. Tack ändå ni som höll ut och ville prata med oss.

Håll ögonen öppna – i början på det nya året så samläser vi igen. Presentation av titel blir det så snart som vi kulturkollare bestämt oss 🙂