Romantiska och perfekta kärlekspar i all ära. Det är väl fint och bra, fast förfärligt tråkigt och händelselöst. De par som fascinerar mest är de där dysfunktionella paren som är så uppenbart fel för varandra på alla sätt och vis, men tillsammans blir de helt rätt. De förtjänar varandra som det brukar heta.
Här är min topplista med några väl valda favoriter som om de hade Facebook skulle ha valt relationsstatus ”Det är komplicerat”.
Willy & Eric – Dubbelfel
Dubbelfel är väl egentligen inte Lionel Shrivers bästa bok, men den är ändå min speciella favorit och det på grund av det dysfunktionella äkta paret Willy och Eric. Båda är tennisproffs, men Willy är den framgångsrika, och så länge hon har övertaget i relationen så är allt frid och fröjd. Men när så vågskålen tippar över och Eric plötsligt blir den bättre av de två så brakar allt ihop.
Willy är en sådan fruktansvärt osympatisk person – missunnsam, elak, avundsjuk – och otroligt fascinerande. Och jag vet egentligen inte om hon fascinerar mig för att hon är min raka motsats eller för att jag känner igen mig i henne och att vi är väldigt lika. (Vilket skrämmer mig lite eftersom precis alla som läst boken verkar hata Willy medans jag tycker väldigt mycket om henne). Eric å andra sidan är sympatisk och snäll – men ett passivt mähä. Som par funkar de inte alls ihop, men deras väg mot katastrofen är mycket intressant att följa.
Scarlett & Rhett – Borta med vinden
Det här är mitt favoritkärlekspar genom tiderna och behöver väl ingen närmare presentation, men det är också ett av de mest dysfunktionella paren. Scarlett som manipulerar, ljuger, kräver. Och Rhett som är överlägsen och hånfull. Det slår gnistor och blixtar om dem, antingen av passion eller ilska, hela tiden. De lockar fram de värsta hos varandra och borde förmodligen hålla sig långt ifrån varandra, helst på olika kontinenter. Men det går ju inte. De hör ihop. De blir så fel och så rätt på samma gång.
Amy & Nick – Gone Girl
Behöver jag motivera? Jag tror jag skippar motivering för att inte spoila viktiga delar ur handlingen.
Catherine & Heathcliff – Svindlande höjder
Här är det mörkt, destruktivt och passionerat. Det är vilda hedar och vild kärlek. Heathcliff och Catherine är tvillingsjälar, de älskar varandra, men av olika skäl skiljs de åt. När Catherine gifter sig med en annan blir Heathcliff galen av svartsjuka och hämndbegär. Catherine blir galen av sorg. Alla blir galna. Och så dör de och får äntligen vara tillsammans.
Melissa & Lance – Falcon Crest
Det turbulenta av-och-på-förhållandet mellan Melissa Agretti och Lance Cumson är en klassiker. De gifter sig och skiljer sig flera gånger. Melissa är ambitiös och beräknande. Lance är en lat playboy som är van att få allt serverat och som attraheras av motståndet från Melissa. De kämpar mot varandra, de intrigerar, de bedrar varandra, de är båda två envisa och obstinata. Och de är som gjorda för varandra.
Jag gillar fler av dom par som du har här, Scarlett & Rhett och Catherine&Heathcliff förekommer i mitt inlägg om favoritkärlekspar. Men jag vill ha båda- jag vill ha dom här imperfekta, och sen vill jag ha ”lyckliga i alla sina dagar” à la romance-böcker.. tur att jag inte måste välja.
Ja visst är det tur! Jag vill också ha båda sorterna. 🙂
Åh, jag kan störa mig så mkt på dessa par, både i kulturen och i verkligheten. Get over it!! liksom.
Jag är mer ett fan av fiskpinnekärleken du skrev om i ett annat inlägg! 🙂
Ja i verkligheten är de störiga! Fast betydligt intressantare i fiktiva sammanhang…. 🙂