av 
I år gör jag bokmässedebut! (Plats för applåder)
Varje år vid den här tiden brukar jag bli mer och mer avundsjuk på alla som peppar inför bokmässan, och varje år tänker jag att nästa år DÅ måste jag verkligen åka. Men det har aldrig blivit av. Dels för att jag inte kan planera så långt i förväg som en bokmässa kräver, och dels för att det är så sjukt dyrt när Göteborg ligger så långt bort från där jag bor.
Och det är faktiskt sjukt dyrt. Mitt flyg och hotell för tre-och-en-halv dagar i Göteborg kostar ungefär lika mycket som att åka en veckas all inclusive till Antalya. Två gånger. Jag skulle alltså kunna flyga fram och tillbaka mellan Luleå och Antalya två gånger på raken, ligga där vid en pool och läsa böcker i sammanlagt fjorton dagar och proppa i mig allt jag vill från gratisbuffén till en mindre kostnad än tre-och-en-halv dagar i Göteborg. Även om jag inte gillar sol eller charter så kanske ni förstår varför Bokmässan liksom aldrig blivit av förut.
Men i år, eller rättare sagt i fjol vid den här tiden, så bestämde jag mig att nu fanimej ska jag åka nästa år. Och så blev det! Jag har bokat flyg och fixat hotell för länge sen. Men var är peppen? Den där avundsjukan och klådan i kroppen jag brukar ha vid den här tiden har försvunnit, men den har inte övergått till något peppande eller förväntansfullt stadium. Det är mest bara tomt.
Jag har knappt kollat in programmet, jag har inte börjat välja kläder (jag har förstått att man borde ha svart på sig för att passa in men det struntar jag i), och jag har inte heller bokat tid hos frisören för att fixa håret som jag förstått att man borde. Jag är som alltid hopplöst oorganiserad.
Och jag har inte ens haft vett att stressa upp mig för det, men nu börjar jag känna en lätt stress smyga sig på… Vad gör man på mässan? Hur beter man sig? Hur mycket folk är det egentligen? Jag tycker inte om att trängas. (I hear you Fanny!) Folkmassor är otäcka, jag kommer ju från landet. Vaddå ”bekväma skor”? Finns det andra sorts skor än bekväma skor om man ska på en mässa? Eller finns det speciella superhjältebokmässeskor som man måste ha? Var köper man såna? Och på tal om köpa, hur mycket böcker kommer jag att köpa? Tänk om jag blir pank? Hur stor resväska måste jag ha? Tänk om jag går vilse? Tänk om ingen vill prata med mig? Var äter man? Vad äter man? (Jo räkmacka har jag fattat men inte i fyra dar väl?) Hur minglar man? När minglar man? Och med vem? Åh Gud tänk om jag försover mig och missar flyget och inte ens kommer iväg! *andas i påse* NU blev jag helt plötsligt tokstressad!
Men nej, paniken ska övergå till pepp i helgen. Jag ska kolla in mässprogrammet och läsa mässtidningen. Jag ska läsa allt mässrelaterat som händer på Kulturkollo i helgen. Jag ska leta fram resväskan från förrådet. (Eller skoja bara, den står redan framme i hallen sedan jag kom hem från Edinburgh i juli, dock uppackad). Jag ska inventera garderoben och se vad som döljer sig där inne. Och jag ska inte ängslas, vare sig för folkträngsel eller ensamhet. Bokfolk brukar vara extremt trevliga så jag litar på att de är trevliga även på bokmässan, och herregud jag känner ju hälften av alla jag tänkt hänga med ändå – hoppas bara att de vill hänga med mig! Om inte, så får jag en massa egentid och lästid på hotellrummet. Det är inte helt fel det heller…. 😉
Foto: Aaron Gilson (CC BY ND 2.0)
Det kommer bli jättebra, du får ju hänga med oss andra folkmassepaniska och allmänt skeptiska 🙂
När det gäller skor kan jag bara säga att det finns skor som man tror är bekväma och som sen visar sig helt värdelösa när det kommer till att användas under tio timmars travande på hårt mässgolv. Utöver väl beprövade skor är mitt hetaste tips en vattenflaska, det blir varmt och köerna till de inte så lågprisbetonade försäljningsställena på mässan kan bli jobbigt långa.
Jag kommer skriva en text på söndag om hur det finns möjligheter att överleva och till och med gilla bokmässan också för oss som inte är übersociala, håll ut! 😉
Tar fram anteckningsblocket och bänkar mig på söndag… 😉
”Boka tid hos frisören för att fixa håret”…?? Borde man? OMG… 😀
De gånger jag har varit på bokmässan har jag sovit på bussen eller tåget på väg dit = 0 frisyr redan vid entrén, alltså. Men vänta bara, när jag i den ljusnande framtid blir rik och berömd författare som ska UPPTRÄDA på den där mässan, då ska jag ha fixat hår. Och klänning. (för det har jag förstått är en bra outfit) (Själv tänker jag i vanlig ordning slafsa runt i jeans, NikeFree och någon Festlig T-shirt, den här om jag har hunnit få den än då:
http://www.lookhuman.com/design/57572-introverts-unite-were-here-were-uncomfortable-and-we-want-to-go-home)
Härligt slafs-Carolina! Jag hänger med dig… 😉
Ta det bara lugnt, det finns folk inom #boblmaf som inte fixar hår, skor och kläder men som trots detta är rätt trevliga och boknördiga 🙂 Jag kommer vara där tors-fre, utan seminariekort, iförd gympadojor, liten resväska (det är bättre än ryggsäck) och färgglada kläder. Håret skulle ha trilskats med mig och legat platt vare sig om jag hade en egen hårstylist med mig eller inte så, ja, det blir platt hår. Ta med vattenflaska och nödchoklad så klarar du dig. Vi ses!
Du är så färgstark och fin! Vi ses 🙂
Ååååh *tänker djupt* en liten resväska är inte dumt alltså… kanske kan vara ett alternativ till sambons rygga med inbygd pall. 😉
Det hade kanske varit smart, men säkerligen livsfarligt. Jag har ju målet att inte köpa så mycket och då är det effektivt att tvingas bära påsar.
Första gången jag tog med en liten resväska var jag gravid och orkade inte bära – den var prefekt. Förra året körde jag resväskan igen och mina kollegor skrattade åt mig – i ungefär tio minuter och sedan frågade de om de fick lägga sina köp i min väska. Skrattar bäst som skrattar sist.