Historiens vingslag

Att rösta i de demokratiska val vi har glädjen att hålla är en skyldighet vilket många framhåller. Men det är också ett privilegium, en rättighet, en gåva som inte är given oss utan ansträngning. Människor har kämpat för vår rättighet att göra vår röst hörd, och jag tycker det är lite fint att minnas dem en helg som denna.

Tre av de mest intressanta skildringar jag läst om svensk kamp för förändring och i förlängningen rösträttskamp är Per Anders Fogelströms Stad-böcker, Mäster av Alexandra Coelho Ahndoril och Pennskaftet av Elin Wägner. Fogelströms skildring är den (i mig) mest levande, den som visar på hela komplexiteten och konsekvenserna av den fackliga kampen över tid. Jag kommer aldrig glömma Stumpen och hans kamp, vad de offrade och hur de förändrades. 

Och på tal om att offra så är Mäster en just mästerlig skildring av ett skeende. Hur mäster himself, August Palm drevs av sin dröm att befria arbetarna och hur han och framförallt hustrun och barnen fick betala priset. Det ultimata priset. Frågan som reses i boken är om det är värt det, är det värt att offra en familj för de mångas frihet? Tydligt blir att det är så många andra familjer som också offras samtidigt och det är för dem Palm ställer sig upp (vill jag tro, hans agenda är ju inte helt ogrumlad…), eller om han tvingas ställa sig upp…

Pennskaftet är intressant för att det är en inifrånskildring i närtid om en väldigt komplex rörelse av kvinnor och män som stred mer eller mindre motvilligt för kvinnornas rätt att lägga sin röst. I Sverige slängde man sig inte framför skenande hästar men likväl fick vi vår rätt och det är oerhört intressant att följa med bakom scenen och se hur det var, ur Elins perspektiv.

Läs också Jag skulle vara din hund om jag finge vara i din närhet av Anneli Jordahl om Ellen Key, inte för att boken handlar mycket om rösträttsfrågan men för att en av de första som krävde den måste vara en viktig person i frågan, och för att det är en synnerligen god bok.

Bildkälla: Wikimedia commons