av 
Som avslutning på min första egna dag här på Kulturkollo tänkte jag berätta för er om några av mina största läsupplevelser och således favoritböcker. Berätta gärna om era i kommentarerna!
Wolf Hall och För in de döda av Hilary Mantel. Året var 2009… Allt började med att jag såg att Man Booker-vinnaren hette Wolf Hall. Smått besatt av tudortidens England som jag är räckte det för att köpa boken. Sen följde månader av läsning och omläsning och storögd beundrande läslycka ackompanjerad av nyfiket traggel med uppslagsböcker (något jag aldrig ägnar mig åt annars i samband med läsning). Bok två ledde till gråt på balkongen över hur fantastiskt bra allt var. Sen reste jag till England för att se scenuppsättningen av Wolf Hall i vintras vilket kanske talar det tydligaste språket om hur jag känner inför den. Stora delar av min tid går numera åt till att försöka utröna när del tre i serien kommer ut, kanske nästa år är det senaste jag hört.
Alias Grace av Margaret Atwood. Jag hade precis skrivit färdigt min avhandling (2010) om kvinnor som mördade sina barn, och kände tydligen att det skulle vara lite avslappnande att bekanta sig med en fiktiv kvinnlig mördare… Avslappnande vet jag inte, men omvälvande. Jag kommer aldrig glömma Grace…
The daylight gate av Jeanette Winterson. Min andra Winterson efter den stora besvikelse som var Tyngd. The Daylight Gate är en fulländad bok om häxprocesser, dimma och ond bråd död. Jag minns att jag läste den i vintermörker, december kanske, och att det passade väldigt, väldigt bra.
Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood (igen). När jag läste den här (2012) drabbades jag av en helig vrede som faktiskt inte släppt taget sen dess. Jag jobbade med recensionstexten för Fiktiviteter i över en månad för att den var så väldigt aggressiv väldigt länge. Det var förstås arbetsamt att vara så himlans arg, men det var faktiskt också skönt. Jag har heller aldrig fyllts av kraft genom ilska på det sättet förr eller senare.
Vilken är din största läsupplevelse?
åååå, vi hade inte tid att se Wolf Hall i London….
Jag såg den i Stratford och det var verkligen en fantastisk teaterupplevelse! Jag hoppas på att de sätter upp pjäserna igen när sista boken kommit ut och naturligtvis måste bli teater. Vi hann inte med Bring up the Bodies och jag vill förstås se allt!
Hilary Mantel talade ganska mycket om teateruppsättningarna i en intervju som jag såg. Hon är aktiv i utformningen av pjäsen och bearbetar texterna. Hon beskrev så fint hur hon älskar att stå i kulisserna.
Det märktes verkligen att hon varit involverad, uppsättningen kändes väldigt trogen boken men inte som en kopia rakt av. Det märktes att den skrivits om för teatern av personer som älskar boken, karaktärerna och teater.
The Daylight Gate är bland det bästa jag läst. Tyvärr inte hittat något annat bra av henne efter det. Både Wolf Hall och Bring Up the Bodies är också stora favoriter. Så besviken på att vi aldrig kom iväg till England för att se uppsättningen… Men hör rykten om att de ska filmatiseras vilket väl får bli ett ok substitut.
Och så kommer det en tv-serie baserad på Wolf Hall om inte allt för länge, det kan kanske också duga som substitut.
Har du läst ”Fyrväktaren” av Winterson? Den tyckte jag mycket om, är mer skeptisk inför ”Tyngd” och ”The passion” som jag också läst.