av Det har varit en alldeles fantastisk och omtumlande helg för oss alla. Vi är överväldigade av allt stöd ni har visat oss – tack!
Men behövs det verkligen fler kulturbloggar? Vad är det som gör Kulturkollo till en blogg att följa? Vad ska vi egentligen med en ny bokblogg till?
Linda: Behövs och behövs. Jag vill hänvisa till Carolinas presentation och raderna om våra diskussioner under sommaren. Vi har haft så roligt, trots att det ibland är väldigt frustrerande att försöka få sju starka viljor att dra åt samma håll. Det fiffiga är att vi samlar olika röster som förenas av en vilja att göra något riktigt bra tillsammans.
Lyran: Vi ska ju ha Kulturkollo för att det är roligare att göra saker tillsammans. Jag har bloggat ensam länge nu (6 år) och ser fram emot lite mer dialog kring böcker, filmer, evenemang o s v. Jag vet vad jag själv tänker vid det här laget.
Anna: Jo men visst finns det väl ett utrymme i bloggosfären för ett läskollo? Jag tänker att om man hänger på vårt kollo så kommer man i kontakt med många olika tankar – och vi är olika, gillar olika och kan därför berika både varandra och förhoppningsvis andra. Alla passionerade litteraturälskares plats helt enkelt.
Carolina: Som Lyran säger – jag vet vad jag själv tänker vid det här laget. Eller så tror jag att jag vet det. Grejen är att när jag får diskutera till exempel en bok jag har läst med någon annan så händer det att jag ändrar uppfattning om boken på vägen. Att jag kanske inte gillade den jättemycket men har missat något viktigt. “Aha, tänker du så?” Jag tänker och tycker en massa saker när jag jag bloggar i min vanliga blogg – men får alldeles för lite mothugg och diskussion av andra. Här på Kulturkollo har jag sex andra starka viljor att brottas mot. Minst! (för jag ska brottas mot läsarna också, kanske?)
Lotta: Jag hoppas att vår läsglädje och vår passion för böcker kommer att smitta av sig till våra läsare. Att Kulturkollo blir en social blogg där även läsarna är med och diskuterar och kommenterar, och kanske peppas att läsa helt nya författare. Jag törs nästan lova att den bredd som finns på Kulturkollo inte finns någon annanstans i bloggosfären.
Fanny: Jag håller med dig Lotta; Tänk vilken bredd vi har – allt från diskbänksrealism, fantasy, spänning, chicklit, historiska romaner till barn- och ungdomslitteratur. Och böcker från alla (nåja!) världens hörn. På min egen blogg kan jag aldrig få fram alla genrer som vi kan tillsammans. Vi har både olika lässmak och bloggröster, vilket är kul. Sen är det en utmaning att få oss litteraturvurmare att lyfta blicken från böckerna och få koll på annan kultur, eller vad säger ni?
Helena: Bredden, lyfta blicken, att få utmana sig i läsningen, att få göra något nytt och tillsammans i bloggosfären, allt det är starka drivkrafter bakom Kulturkollo för mig. Och så det Linda nämnde här ovan – glädjen! Om vi har haft såhär kul när vi planerat för Kulturkollo i sommar, hur roligt ska det då inte bli nu när vi finns på riktigt och kör igång på allvar!?!
Lyran: Det där att vi heter Kulturkollo och inte Litteraturkollo kommer att vara en utmaning för oss. En utmaning jag välkomnar. Visst går jag på teater någon gång och visst har jag varit på Lerinmuséet, men det är allt ganska mycket kultur jag missar. Förvisso bär jag alltid en ryggsäck med en logga där det står Kulturtant, men det är inte riktigt sant – än. Fast så länge vi räknar sport och data/TV-spel som kultur klarar jag kvalgränsen.
Linda: Det blir helt klart en utmaning Lyran. Tycker att det är något av det roligaste med Kulturkollo, att ge sig ut på okänd mark. Faktum är att jag blivit utmanad redan innan vi publicerade vårt första inlägg.
Lotta: Vi får helt enkelt jobba på att bli riktiga kulturtanter! Allt som inte är böcker eller tv är för övrigt långt ifrån min comfort zone.
Anna: Gemensamt inköp av svarta linnetunikor och mönstrade strumpbyxor, skulle det bättra på kulturkontot? Skämt å sido så var ju arbetsnamnet länge kulturtantskollo … Det förslaget blev nedröstat. Konstigt, jag som tyckte det var såååååå bra. Kulturkollo tänker jag kan vara en plats för kreativitet och lust. Då skriver vi väl helt enkelt om det som roar oss eller oroar oss och så har vi själva skapat en kuturkollokultur.
Carolina: Så ni menar att jag snart kommer att sitta och intresserat följa tv-serier? Iförd genomtänkta kulturtantskläder? Då har jag hamnat mycket långt ifrån min komfortzon vill jag lova. Jag kanske till och med kommer att ses i biograffoajéer?? Bara för att någon har utmanat mig att se en särskild film och diskutera den på Kulturkollo? Okänd mark var det ja, Linda. Here we go!
Helena: Såklart Carolina, du kommer också bli en fullfjädrad tv-serieälskande kulturtant ska du se! Själv hoppas jag på att någon ska leda in mig i operavärlden, har inte upplevt nästan någon opera men är fullkomligt beredd att bli hänförd. Jag ser fram emot att utmana mig genom att skriva om för mig ovana ämnen som konst och kanske musik. Och så har jag i år haft ett teaterår utan dess like, det vill jag gärna dela med mig av!
Fanny: Teater ligger helt klart utanför min comfort zone. Konst och musik kan säkert locka även denna kulturtant. Men eftersom ni nämner TV-serier, så ser jag mig nästan som något av en expert på detta då streamingtjänsterna tog över mitt liv under min episka lässvacka. Det hade varit lätt för den småstadsmänniska jag är att säga att kulturutbudet här är non existing, men så är det självfallet inte. Visst här finns inte samma tillgång till utställningar, konserter, evenemang och mässor som till exempelvis ni har i Göteborg, men jag ska villigt erkänna att jag talar utan någon större kunskap. Något som jag skulle kunna få mer koll på helt klart.
