Transpersoner i tonårslitteraturen

linje-ulrica

Temat för veckan är tonåringar och vi har fått flera bra tips på litteratur för ungdomar. Det är inte alltid så att man måste läsa böcker där man känner igen sig i karaktärerna, men nog finns det något väldigt befriande att läsa en bok och känna ”ja, precis så känner jag också”. Tonårstiden är rejält omtumlande för de flesta och kanske är det ännu viktigare att hitta böcker med igenkänning om det finns få förebilder i ens omedelbara närhet. På senare år har det kommit en hel del ungdomsböcker med HBTQ(+)-karaktärer, men kanske då framförallt homosexuella huvudpersoner. En riktigt bra sak är att det inte bara skrivs böcker som berättar om svårigheter med att vara homosexuell eller med att ”komma ut”, utan att det också skrivs böcker med fantastiskt fina kärlekshistorier där de som blir förälskade är av samma kön, utan att det är huvudsaken. Jag tänker till exempel på böcker av David Levithan och Anna Ahlunds underbara ungdomsroman Du, bara. Böcker om transpersoner är inte lika vanliga, men de finns och jag tänkte tipsa om några stycken.

Om jag var din tjej (2016) av Meredith Russo  uppmärksammades mycket när den kom och vi konfererade om den här på Kulturkollo när den var nyutgiven. Den handlar om Amanda – en tonårstjej som flyttar till en ny stad och börjar på en ny skola det sista året på high school, något som kan vara riktigt jobbigt för vilken tonåring som helst. Men det här faller har Amanda dessutom precis genomgått en könskorrigering. Boken är stark och gripande! Den är väldigt amerikansk i vissa delar, men också väldigt trovärdig i de delar som handlar om Amandas tankar och känslor iför sig själv, sin kropp och relationer. Boken är delvis baserad på författarens egna upplevelser som transkvinna.

En läsvärd bok med en fördomsfri inställning är Ibland bara måste man (2007) av David Levithan  där skolan arrangerar homecoming-pride och fotbollslagets bästa spelare är en drag queen. Allt är förstås inte en dans på rosor och även om många är tillåtande är inte alla det, men man måste älska den här skolan.

En annan skola är Sibylla allmänestetiska läroverk i Uppsala där tonåringarna i boken Saker ingen ser (2017) gläds åt och kämpar med samma saker som alla ungdomar gör. En av huvudpersonerna är Fride som är icke-binär och konsekvent benämns som hen, utan att det problematiseras av vare sig vänner, lärare eller andra vuxna i berättelsen. Det är en bredd av kärleksrelationer som skildras på ett befriande sätt i boken. Här är det inte en problematisering om ungdomarna är gay, bi eller trans. Här finns inte rätt eller fel slags kärlek – utan bara kärlek. Författare till den här boken är också Anna Ahlund som är riktigt bra på att skriva trovärdiga och mångfacetterade porträtt av unga människor.

Lika självklart är det inte för 16-åriga Mika i den grafiska romanen Åror (2013) av Elias Ericson. Mika trivs inte alls i sin kropp och möter ingen förståelse alls hos sin mamma. Mika kämpar med sin självbild, men ligger mest hemma på sängen och gråter.

[quote]Den här kroppen är inte min. När jag ser den får jag samma känsla som när man ser förvrängda synvillor. Förvrängda perspektiv. En stark känsla av att det här är fel. Inte fult. Fel. Malplacerat. Som att hälla peppar i chokladmjölken. Grillkrydda på jordgubbsglassen. Som om man hällt salt och peppar på gröten istället för kanel och socker. Fast såna småfel är ju så kortvariga. Det är lite äckligt i några sekunder, så går det över sen. Men för mig är det äckligt hela tiden.[/quote]

Men så dyker den påträngande Izzy upp och Mika börjar långsamt öppna sig. Jag är ingen van läsare av grafiska romaner, men den här var lättillgänglig och fin.

Ytterligare en ganska nyutgiven svensk bok med en transperson som huvudperson är Att vara Alice (2017) av Markus Tallberg. Det är en brevroman där huvudpersonen skriver till sin moster eftersom det inte finns några vuxna i Alice närhet som hon kan tala med. Det här är en ganska mörk bok – huvudpersonen tampas inte bara med mobbarna i skolan utan också en alkoholiserad far och en känslokall mor och Alice har försökt att ta livet av sig många gånger. På en fritidsklubb för HBTQ-personer möter Alice Vincent (som ibland uppträder som drag queen under namnet Ursula Undress) och livet börjar ljusna. Plötsligt finns det människor runt Alice som förstår! Brevformen tillåter att Alice väver in en del fakta om t.ex. utredningsförfarande hos psykologen och förberedelse för könskorrigering som kanske hade varit svårt att få in i en vanlig romantext och även om jag har lite svårt för den språkliga stilen i den här boken som stundom är ganska teatralisk och kryddad med överlastade liknelser, så är grundberättelsen som Alice berörande, trovärdig och viktig. En del av intäkterna från boken skänks till förmån för RFSL:s arbete med transpersoners mänskliga rättigheter.

Det finns naturligtvis fler böcker om transpersoner och ni får gärna tipsa oss i kommentarsfältet. En bra allmän översikt finns i HBTQ – Böcker bortom normen (2014) av Sebastian Lönnlöv även om den har några år på nacken nu. Här finns tips på både skönlitteratur, grafiska böcker och faktaböcker för barn ungdomar och vuxna. (Uppdatering: på författarens hemsida finns listor på HBTQ- och transböcker som uppdateras löpande).

[box style=”rounded” border=”full”]HBTQ+ = paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter.
Transpersoner = personer som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön de fått tilldelat vid födseln.
Icke-binär = transpersoner som inte identifierar sig som entydig man eller kvinna.
Källa: RFSL[/box]

 

Ulrica

Litterär allätare i Lund. Tycker särskilt mycket om familjekrönikor, starka kvinnoporträtt, karga isländska naturbeskrivningar, norsk och finsk humor samt brittiska kriminalare. Och kaffe.

Visa alla inlägg av Ulrica →

6 svar på “Transpersoner i tonårslitteraturen

    1. Tack för bra tips, Hannele! Tänker att de grafiska romanerna också kan passa för de som inte vill läsa så tjocka böcker eller traditionella romaner.

Kommentarer är stängda.