av 
Jag vet att man inte kan hinna med allt och att det är trixigare att få in egna aktiviteter i schemat när man har små barn, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig lite bitter över alla de kulturevent som jag vill gå på, men som jag missar på grund av …? Ja, livet antar jag.
Ta till exempel författarscenen på Malmö stadsbibliotek. De har ett rasande fint program i höst. Paul Auster har varit där, Ariel Levy har varit där, Theodor Kallifatides har varit där. Har jag varit där? Nej, för jag var säkert på något föräldramöte eller något sånt istället. Men jag är inte bitter …
Och så har vi Gleerups bokhandel i Lund som har väldigt fina författarkvällar. Anita Goldman har varit där, Jason Diakité har varit där, Navid Modiri har varit där. Har jag varit där? Nej, för jag skjutsade säkert barn till någon fritidsaktivitet istället. Men jag är inte bitter …
Om vi sedan lägger till de saker som arrangeras av till exempel Förlagsklubben Syd, Litteraturhus Lund och Litteraturbaren som jag inte heller kommer iväg på.
För att inte tala om teaterföreställningar, nya filmer och roliga konstutställningar – som jag också missar! Då är det väl inte konstigt att jag blir lite … bitter …
Jag förstår ju rent logiskt att jag prioriterar helt rätt för mig och min familj just nu, och som ni säkert förstår så tycker jag inte att ”familjemåstena” är fullt så tråkiga som jag antyder här ovan. Jag vet dessutom att det kommer att bli tid för alla dessa saker senare. Och då ska jag minsann bli en kulturtant av rang och sitta på första parkett på alla evenemang!
Bild: pexels.com
Man turas om, ringer till far- eller morföräldrar, frågar grannen… eller lär barnen vara lagom tysta och följa med ❤️
Såklart gör vi så också! Men tiden ska räcka till mycket, inte bara kultur utan kanske t.ex. träna eller träffa vänner. Jag har en del resor och kvällsjobb i min tjänst också och det är kanske ffa då vi kallar in farföräldrarna (morföräldrarna bor tyvärr väldigt långt ifrån oss). De hjälper oss gärna, men vi är rädda om den hjälpen och vill inte fråga för ofta. Barnkulturevenemang tar vi ofta med barnen på. Men inlägget hade ju inte blivit lika kul (eller bittert) om jag hade skrivit allt det 😉
man ska inte skrämma dem som inte skaffat barn än, farföräldrar tycker om att bli utnyttjade
😉
Känner igen mig precis! Ibland tänker jag att jag skulle vilja bo i Stockholm för att det händer så mycket roligt där. Sedan inser jag att jag säkert bara hade blivit ännu mer bitter där, eftersom jag hade missat ännu mer. Jag hinner aldrig gå på de saker som händer i Göteborg för att jag är på något föräldramöte eller någon familjesammankomst, eller bara är sjukt trött. Men jag är inte bitter.
😉
Jag blir nog bitter över recex-högen som växer och som inte går att läsa medan jag ammar pga svag i armarna och så vidare. Och över att missa saker som skulle kunna gynna min karriär, som bokmässan, det orkar jag knappt ens vara upprörd över (som sagt, familjen kommer först men lite bitter får man faktiskt vara). Jag har tänkt mig att jag ska försöka ta mig till Linköpings bokmässa Tellus i december, men vi får väl se.
Ja, prioriteringarna blir egentligen solklara när det gäller familjen.
Vi får se fram emot andra tider längre fram. Men jag håller med dig, liiite bitter kan man väl få vara. Eller åtminstone småsur 😉
Absolut småsur. Speciellt inte på småtimmarna för att man aldrig får sova någon himla gång. Och inte gå på roliga bokrelaterade grejer. Nä, fy sjutton.
Du har ju dina fina småklimpar som får muntra upp dig 🙂 Jag har sett dem på Insta och man bara smälter ju! Så fina. Min dotter är 26 och jag har all tid i världen men kommer ändå inte iväg på det jag skulle vilja. Då finns ingen ursäkt 🙂
Höstens bokmässa var vår första utan medföljande barn, och vi satt verkligen på första raden 🙂
Det ska finnas ett diktverk där skapelseberättelsens Adam bestämmer sig för att rädda världen genom att ta livet av sig, och på så vis sätta punkt för människans förödande framfart. Då kommer Eva och berättar att hon är gravid, och han bakbinds i sina stora ambitioner. Kärleken till barnet blir den nya förpliktelsen. Det är ett evigt dilemma.
PS: Man kan se filmupptagningar från Malmö författarscen hemma i soffan med en filt och ett glas rödvin.
ha, ha – den varianten av skapelseberättelsen har jag inte hört.
Tack för tips om filmupptagningarna.