Kulturkollo läser Mina drömmars stad

Linda
Året som står i centrum denna veckan är 1917 och just det året, den 22 augusti, föddes författaren Per Anders Fogelström. För att uppmärksamma det tänker vi inleda Kulturkollo läser Mina drömmars stad som en födelsedagshälsning till hundraåringen. Läs i sommar och diskutera i augusti är alltså det som gäller.

För mig är Stadserien en viktig boksvit, kanske den viktigaste jag läst och jag ser verkligen fram emot att få vrida och vända på första delen tillsammans med er. Boken inleds 1860 då den unge Henning vandrar in i Stockholm och avslutas tjugo år senare då han är allt annat än ung. En av många som försökte hitta ett nytt liv i huvudstaden.

För mig är Henning en av den svenska litteraturens mest minnesvärda karaktärer, men han är långt ifrån ensam att befolka Fogelströms Stockholm. Där finns bästa vännen Tummen, rumskamraterna Annika och Matilda och självklart kärleken Lotten.

Första gången jag lärde känna dem var jag inte mer än tolv. Det var första sommaren i vår sommarstuga och jag hade tråkigt. Som alltid när jag hade tråkigt som barn rotade jag i bokhyllan och där hittade jag Mina drömmars stad. Sedan dess har jag läst den säkert tjugo gånger. Minst.

Återupptäck dessa karaktärer om du redan mött dem, eller lär känna dem för första gången. En riktigt trevlig Fogelström-sommar önskar vi dig. Hoppas att många av er laddar inför höstens första Kulturkollo läser. Här hittar du vår Facebook-grupp där diskussionerna äger rum. Gå med i gruppen redan nu!

Linda

Storläsare som blandar friskt bland olika genrer. Föredrar dock ganska så svarta samtidsskildringar för gamla och unga, gärna skrivna av kvinnor och gärna från Sverige, Storbritannien eller Frankrike. Reser också ofta till avlägsna platser med hjälp av böcker.

Visa alla inlägg av Linda →

8 svar på “Kulturkollo läser Mina drömmars stad

  1. Vilken perfekt ”knuff” att äntligen ta tag i att läsa den boken. Vet inte hur länge jag haft den på ”att läsa listan”.

  2. Jag läste den för länge sedan (gymnasiet?) och minns den fortfarande så väl. Jag kommer absolut att haka på!
    Sedan tycker jag att du sätter fingret på en annan intressant sak i ditt inlägg, nämligen hur du hittade boken som uttråkad tolvåring i sommarstugan och då började läsa. Det känns som det tillståndet är i princip utrotat nuförtiden. För till och med i sommarstugan som vi brukar vara i (inte vår) så finns det wifi och hur många TV-kanaler som helst. Fatta hur mycket man går miste om när man inte får bli sådär uttråkad!

    1. Sant, så tråkigt är tveksamt om våra barn får ha. Det är synd egentligen.

  3. Boken står oläst i bokhyllan och jag hade faktiskt tänkt läsa den för första gången nu i sommar. Det blir perfekt med en bokcirkel dessutom.

Kommentarer är stängda.