Äntligen skämskuddevecka!

Jag vet att ni alla gör det! Jag gör det! Vi tittar på något, vi läser något, vi har en crush på någon, som vi inte är helt bekväma med att erkänna. Förhoppningsvis kommer vi få läsa flertalet bekännelser under veckan. Bekännelser om böcker vi läser, TV-serier vi ser, filmer vi älskar och stjärnor vi är smått besatta av. Böcker, TV-serier, filmer som inte är fina nog att gilla eller möjligtvis att vi inte (längre) är den tänkta målgruppen.

Egentligen borde det inte vara så här, eller hur? Inte borde vi skämmas för något som vi gillar, men ändå så gör vi det. Själv är jag en riktigt sucker för tonårsserier, men det kanske inte riktigt är dem jag nämner när någon vill ha tips från en TV-serieknarkare av rang som undertecknad. Jag väljer att hellre lyfta fram True Detective eller The Wire än The Vampire Diaries. Varför är det så här? Nog förstår jag den oerhörda kvalitetsskillnaden mellan just de nämnda serierna, men om det inte vore för veckans något obekväma tema hade jag aldrig – a l d r i g – erkänt att jag följer den sistnämnda serien slaviskt *vrider mig i plågor bakom tangentbordet*. Det är inte bara kvalitetsskillnaden som gör att en TV-serie är gömd bakom skämskudden, utan den största anledningen i mitt fall är att jag är så långt ifrån den tänkta målgruppen. Jag är helt enkelt inte tonåring längre.

Nu äntligen är det dags att stå upp för det skämmiga, för det vi gömmer, för det vi helst vill undvika att prata om. Jag blir förhoppningsvis inte ensam om att vrida mig i bekännelseplågor under veckan. Det är äntligen dags för skämskuddevecka!

Foto: ”Pillow Fight (18) – 13Oct07, Paris (France)” av philippe leroyer (CC BY-NC-ND 2.0)