av 
Jag har bara nyligen lärt mig uppskatta noveller, men det finns en annan litterär kortform som jag länge varit oerhört förtjust i – kortromanen. Jag brukar säga att den optimala längden för en roman är 120 sidor, vilket kanske är lite väl snålt, vi kan väl säga 150 istället.
En författare som kan säga mycket på kort utrymme är en författare jag beundrar. Jag älskar att sjunka in i riktigt rejäla tegelstenar också, men det är ändå något särskilt speciellt med kortisarna. Här kommer en lista över mina allra bästa korta romaner (och en del böcker av annat slag, som jag läst med samma glädje som om de vore romaner)(jag har inte räknat sidor här men tror inte att någon är längre än 200 sidor i alla fall), alla länkar leder till mina recensioner så läs, klicka vidare, läs mer och låt er inspireras!
Svart dam av Maria Fagerberg (förfärligt hemsk, förfärligt viktig och fin)
Violencia av Lina Hagelbäck (poetiskt och intensivt om relationer)
Något så vackert av Christina Bergil (hjärtslitande smärtsam och vacker berättelse)
We should all be feminists av Chimamanda Ngozi Adichie (stark politisk pamflett)
Hägern av Lise Tremblay (lågmäld landsbygdsskildring)
När kejsaren var gudomlig och Vi kom över havet av Julie Otsuka (nya sätt att skildra undangömda historiska skeenden)
En lång vinter av Colm Toibin (drömskt, vardagsnära, fantastiskt!)
Den otacksamma av Ying Chen (lågmält och sorgesamt om ett mor-dotter-förhållande)
The language of dying av Sarah Pinborough (en av världens bästa böcker som fler borde läsa 🙂 )
Ett eget rum av Virginia Woolf (klassisk essä om kvinnors plats och platstagande)
Varför kom du inte före kriget av Lizzie Doron (stark, obönhörlig skildring av en mor-dotter-relation, igen)
Om det var krig i Norden av Janne Teller (livsviktig bok om vi och dem)
Mannen som planterade träd av Jean Giono (en meditativ bok att försjunka i)
Mörkt vatten av Joyce Carol Oates (klaustrofobisk och obönhörlig bok om makt och maktlöshet)
Öde (och annat!) av Christine Falkenland (beskrivning överflödig, Falkenland är mästare över kortromanen helt enkelt)
Det var mina bästa (de jag inte glömt…) fyll gärna på i kommentarerna om du har egna favoriter!
Bild: Antique typewriter av Ladyheart
Therese Bohman skriver kort och bra. Älskade Den drunknade!
Den drunknande tyckte jag också om!
Kafkas Förvandlingen är min favorit.
Den är förstås väldigt bra, väldigt länge sen jag läste den dock, borde vara dags för omläsning snart.
Jonas Karlssons God jul och Jag är en tjuv – favoriter hos mig!
Åh, håller med, mycket bra böcker!
Jag har inte läst Jonas Karlsson alls, borde kanske…
Jag har precis läst klart Aki Ollikainen Nödåret som jag tyckte mycket, mycket om. Håller med Lyran om att Förvandlingen av Kafka. Jag tyckte mycket om Fettpärlan också av Maupassant. Och så en av mina absoluta favoriter: Intet av Janne Teller.
Nödåret måste jag absolut läsa, snart! Och Intet är ju en av mina bästa böcker också, jag visste väl att jag glömt något (har nog inte tänkt på att den är såpass kort tidigare)…
Jag vill säga Möss och människor av John Steinbeck och den är kanske bara kort i min bokversion Främlingen av Camus.
Åh Möss och människor, det är en av de där romanerna jag läste på högstadiet och faktiskt gillade trots att den var påtvingad – så bra!
Fler tips på bra kortromaner: Edith Whartons ”Ethan Frome,” Joseph Conrads ”Heart of Darkness,” Carson McCullers ”The Ballad of the Sad Café,” Shirley Jacksons ”We Have Always Lived in the Castle,” nästan allt av Marguerite Duras och Francoise Sagan, Mohsid Hamins ”The Reluctant Fundamentalist” och Nella Larsens ”Passing”, om det är 150 sidor som gäller som kortroman. För övrigt är ju inte alla tjugo på listan ovan romaner, om man ska var petnoga (och jag är petnoga, uppenbarligen). Men de är bra texter ändå – och korta!
Så sant, har förtydligat det i texten nu, jag tycker absolut att man ska vara petnoga 🙂 Tack för spännande tips! Jag har bara läst Shirley Jackson av de du nämner och kan inte riktigt begripa att jag glömde ta med den – fantastisk bok!
Möss och människor är nog kanske den bästa kortromanen jag har läst, men också Yarden av Kristian Lundberg, Älskaren av Marguerite Duras och Mrs Dalloway av Virginia Woolf.
Mrs Dalloway är en av de av Virginia Woolfs bcker som jag har kvar att uppleva, det låter bra att den hör till de bästa 🙂 Och Älskaren av Duras står faktiskt i hyllan för böcker som lånats hem från biblioteket och ska läsas snart, snart, snart.
har läst två korta romaner alldeles nyss. Rekommenderar dem båda. Flykten av Jesus Carrasco och Berget av Jean-Noël Pancraci. http://joanna-ochdagarnagar.blogspot.se/2016/02/berget-en-text-for-semikolonvana.html
”Söndagen jag blev världsmästare” av Friedrich Christian Delius
en berättelse på 132 sidor. Året är 1954 och det är VM kval i fotboll mellan Ungern och Tyskland, en elvaårig pojke väntar att få höra på matchen på radion, han har fått lov att göra det trots att det är söndag. Helt underbar roman! Formatet gör den här romanen till ett mästerverk för det är verkligen de stora frågorna som tas upp genom pojkens, och Tyskland som nation, avgörande fråga för dagen; Kan ungrarna stoppas? / Monica
Söndagen då jag blev världsmästare, heter boken. glömde då, i titeln. / Monica
Tusen tack för tips! Jag har aldrig hört talas om den här boken, men den låter ju jättespännande och läsvärd.
Mödrarnas Söndag av Graham Swift 154 väl läsvärda sidor. Som läsare får man sakta men säkert ta del av, ja vad? hur var det egentligen? vad hände? var det verkligen som det berättades eller? sådana tankar fick jag.
Tips på två kortromaner;
Cementträdgården av Ian McEwan 168 sidor
översättning; Annika Pries, utgivningsår; 2010 ( UK 1978) det här är Ian McEwans debutroman. Om fyra syskon vars föräldrar dör och hur de hanterar det.
Säreget språk, hur övergivenhet gestaltades i både det fysiska landskapet och hos de fyra syskonen. Sidantal; 168
Tre Apor av Stephan Mendel- Enk
utgivningsår; 2010, om den unge Jacobs liv i den judiska diasporan i Göteborg. Nutid och dåtid varvas. Förintelsen, traditionen, familjen och allt som hör till den judiska familjen, en familj som håller samman, som jag uppfattar det. Antal sidor; 136
Har även läst Christine Falkenlands Öde som jag fick tips om här. Den var mycket bra! Gastkramande!! Tack för det tipset.
hälsar Monica
Kul att du gillade ”Öde”, och tusen tack för dina tips! ”Cementträdgården” har jag faktiskt liggande här hemma och jag är ca halvvägs in i den klart fascinerad.