Alla barn känner till LasseMajas detektivbyrå. Det går en liten stig i golvet från bibliotekets ytterdörr och fram till LasseMaja-böckernas hylla. Är barnen av den lyckliga sorten som får böcker i julklapp eller födelsedagspresent från föräldrar eller släktingar eller så där, så nog kan man hoppa upp och sätta sig på att de förr eller senare får en LasseMaja-bok i present. För alla känner till dem. Vuxna och barn.
Bra! Jättebra! Men vet ni? Det finns fler deckare för barn än Lasse och Maja i Valleby! Många fler!
Vad sägs om Kaspar och Katinka som bor på Cirkus Pommery? De är barn till cirkusartister, är själva cirkusartister, och använder också sina konster till att kunna ta fast skurkar i serien Cirkusdeckarna (Dan Höjer). Det finns mängder av böcker i serien – prova till exempel Cirkusdeckarna och schlagermysteriet! Eller varför inte läsa om Emil Wern, som bor i Visby där han löser brott i parti och minut i massor av böcker. Riddarnas kamp, Silverskatten, Piratens ö och många fler. Det är Anna Jansson som skriver om Emil Wern – och ja, det är förstås hon som skriver vuxendeckare om Emils mamma: Maria Wern.
Kalle Skavank kallar sig själv för ”kioskdeckare”, för han brukar jobba i sin pappas kiosk, och så är han själv deckare. Kalle brukar ta kusinen Dilsa till hjälp i sina deckaruppdrag, och alla böckerna har någon plats i södra Stockholmsområdet i titeln (men går utmärkt bra att läsa även om barnet i fråga råkar bo i Dalarna eller Västergötland också): Ugglor i Bagarmossen, Tavlan i Tallkrogen, Snokar i Orminge och många andra. Författare är Petrus Dahlin.
Anna & Melvinböckerna av Tony Manieri får ni inte missa! De är ganska tunna, roliga, och så finns där en fiskare med som drar den ena rövarhistorien efter den andra. Han heter alla böcker igenom ”Olosson” för det har försvunnit ett ”f” från skylten på hans butik. Den hemliga skattkartan, Havsmonstret, Det sjunkna huset och Häxans ö.
D.E.Tektor är en riktigt smart och tuff tjej som med jämna mellanrum får hjälpa den ohjälpligt korkade kommissarie Kleen när han misslyckas med att ta fast brottslingarna. Mats Wänblad skriver En robot försvinner, Huset Hellmores förbannelse m fl. Dessa kan vara svåra att köpa nya, men finns alldeles säkert på närmaste bibliotek. Och när ni ändå är där och lånar – plocka med er några böcker om Kusinerna av Helena Bross också! I till exempel Midsommargåtan, Allhelgonamysteriet och Kräftor och banditer löser kusinerna Moa och Simon tillsammans med kompisen Linus allehanda brott, oftast i det lilla samhället Hulta där Moas och Simons mormor bor.
Alla dessa jag räknat upp nu är ungefär i samma svårighetsgrad, möjligen snäppet svårare, än LasseMaja-böckerna. När så barnen vill ha lite svårare böcker, och kanske själva är 9-12 år eller så, så finns det ännu fler deckarserier att välja på!
Testa till exempel Petter Lidbecks fantastiska serie Tre tjejer om tvillingsystrarna Tyra och Siri och deras kompis Pella, som löser brott i skånska Hittarp. Massor av humor och rapp dialog i dem! Det mystiska huset, Den femte mannen, Den sorgsne veterinären och Det glömda brevet är bara några. Eller varför inte hoppa till en rejäl fantasyvärld och läsa om hur Alva löser deckare i serien Kamtopparnas mysterier (Per Bengtsson). Där kan det vara träsktrollet som är skurken. Eller trollkarlen! Alva började lösa mysterier i deckargåtor i KP – numera finns det en hel deckarserie om henne, t ex Riddarhästens sista strid eller De magiska djuren.
Lockar japansk medeltidsmiljö finns deckarserien Samurajen av T & D Hoobler, som Stormig väg från Osaka. Är det i stället bättre med svensk nutidsmiljö finns till exempel Petrinideckarna av Mårten Sandén, där tvillingarna Peter och Petra löser brott i Lund med omnejd, eller Dalslandsdeckarna (Pia Hagmar) där Aron, Henke, Leo och Myggan på bästa Fem-på-äventyr-vis tar fast skurkar i …ja, Dalsland. Det finns barndeckare som härjar i Århus i Danmark (Esme och Igor av Bodil El Jørgensen), och i Elm i Tyskland (Sub Rosa-detektiverna av Veronica von Schenck). Det finns barndeckare som är realistiska vardagsskildringar, som serien Pål & Co av Pia & Teo Hagmar, och barndeckare som sätter övernaturliga företeelser i fokus, som böckerna om David & Larissa av Martin Widmark. Det finns hur många barndeckare som helst.
Och sen? Sen väntar deckarna för ungdomar. Och därefter är det bara att kasta sig in i vuxendeckarvärlden och ta för sig – skolningen har sannerligen varit utmärkt om den har tagit vägen via alla barndeckare som finns utgivna på svenska.
Foto: detalj från omslaget till Det mystiska huset av Petter Lidbeck, ill. av Katarina Strömgård
Bra tips! Vi är lite fast i Lasse-Maja och Cirkusdeckarträsket men nu ska det bli lite variation!
Vad kul! Fast ”träsk” tycker jag nog inte att ni ligger i… verkar trevligt med LasseMaja och Cirksudeckarna. Men badsjön kan ju göras större 🙂
Det är förvisso ett trevligt träsk, men variation är alltid bra 🙂
Jag är barnbibblo och tipsar ofta om böcker för Lassemajaläsare som vill vidare. Dock, Cirkusdeckarna och schlagermysteriet har vi valt att plocka bort från våra hyllor. Historien om hur frun med sångerskedrömmar kidnappas av sin egen man för att hon ska ge upp sin dröm och stanna hemma och ta hand om honom istället känns inte alls ok. Hon ursäktar t om honom; han måste verkligen älska henne enormt mycket för att göra något sådant.
Cirkusdeckarna är en jättepopulär serie, men jag förvånas verkligen över att historien fick tummen upp av förlaget.
Jag länkade till just schlagermysteriet för det är den enda cirkusdeckarboken jag har läst. Nu tycker jag det känns lite pinsamt, men jag kom faktiskt inte ihåg det där med varför schlagerdrottningen blev kidnappad (det är nog en del år sedan jag läste den). Men det låter helt klart som en dum story, jag håller nog med dig i det.
Undras hur många sådana där grejer jag själv missar i barnboksserier – ofta läser jag själv bara någon enstaka bok i serien för att sedan kunna bokprata om den för barnen. Det är ju säkert en hel del halvbra böcker och mystiska värderingar som står på barnbokshyllorna. Fast just den här HADE jag ju läst, och ändå lyckats glömma bort kidnappningsmotivet.
Icke att förglömma – klassikern – ”Kalle Blomkvist” (min lillasyster (nu 13 år) ääälskade serien när jag högläsning för cirka fyra år sedan!)! ♡
högläste*
Åh, så rätt du har! Kalle Blomkvist-böckerna är fantastiska! Jag har läst dem för mina barn, och brukar visa dem när barnen på skolan har deckartema på högstadiet. Fast tråkigt nog väljer barnen själva dem sällan – just därför är det nog bra om de blir valda som högläsningsböcker så att de inte glöms bort.